Israelvänner startar stiftelse till Per Ahlmarks ära

Jag läser att Judiska församlingen i Stockholm ska starta en stiftelse till Per Ahlmarks ära. Motiveringen sägs vara hans ”bekämpande av totalitära läror och antisemitism”. Här behöver man dock använda den Israeldemokratiska ordlistan. Med bekämpande av totalitära läror menas demonisering och krigshets mot Israels fiender och med bekämpande av antisemitism syftas på ett helhjärtat engegemang för israelisk ockupation och förföljelser av Israels kritiker.

På vilket sätt har Ahlmark bekämpat antisemitism? Han har i DN angripit Carl Bildt för att denne sagt att Israel är en delvis monoetnisk stat (ett påstående som är ett rejält understatement). I samma artikel kallar han den mångårigt aktive Palestinavännen Per Gahrton för en ”rutinerad antisemit”. Alla som på något sätt ifrågasätter apartheidstaten Israel är antisemiter enligt Ahlmark. Till och med statsminister Fredrik Reinfeldt har misstänkliggjorts:

Aldrig har jag läst ett så intetsägande, meningslöst och okänsligt anförande som Reinfeldts inför Stockholms fullsatta synagoga den 27 januari i år. Ur hans patetiska snömos, utan fakta eller bärande reflexioner, skriker bara en insikt: jag vet ingenting om det här ämnet, nu ska jag bara formulera några plattheter – och jag har ingenting att säga er utom att jag är landets statsminister.

Vad som är bekämpande av antisemitism i Ahlmarks värld torde alltså stå klart. Därför är det inte förvånande att det är han som är grundaren av Svenska kommittén mot antisemitism, en organisation som specialiserat sig på att, med Jan Guillous ord, utveckla en ”pseudovetenskap där de kan finna antisemitism där ingen annan finner den”. Kommittén gillar att angripa all sorts kritik mot Israel samt att peka ut araber och muslimer som särskilt antisemitiska.

Vad är då bekämpande av totalitära stater? Det är att hetsa till krig mot Israels strategiska fiender. Arabiska och muslimska grannländer ska bombas till anarki om de inte erkänner Israels rätt att ockupera Palestina. Det är alltså föga förvånande att Ahlmark var en varm anhängare till kriget mot Irak och var en av dem som spred den mest hysteriska krigshetsen i Bonnierpressen:

.. [Saddams] regim har nu sannolikt tillgång till några tusen ton av kemiska och biologiska vapen. Hur nära man är en atombomb vet vi inte i dag. Dokumenterad gång på gång är däremot diktatorns besatthet av sitt nukleära program.

.. Just nu handlar naturligtvis lögnerna om att dölja vapnen för massförstörelse. Regimen har haft fyra år på sig att utan insyn från marken gräva ner kemiska och biologiska vapen, spränga in dem i bergrum, lagra på otillgängliga platser i detta stora land, dölja dem i fabriker som också sysslar med civil produktion, låta dem föras landet runt av lastbilar och andra mobila enheter – och ännu mer sofistikerade metoder att lura inspektörerna.

.. Iraks väldiga ekonomiska resurser, som kommer från illegala avtal om oljeexport, nyttjas till stor del för atomprogrammet. Tiotusentals anställda, varav många skickliga tekniker och forskare, anstränger sig för att till slut få fram ett antal atombomber. Irakiska agenter är ofta på shoppingrundor över världen för att hitta utländska experter och köpa in förbjuden materiel. För varje vecka som går ökar hotet att Saddam blir ledare för en kärnvapenstat.

Slutklämmen i ovanstående Ahlmark-artikel bör gå till historien:

Det blir nog inte FN-inspektörerna men Amerikas krigsmakt som till slut tvingar fram sanningen om Iraks domedagsvapen.

Men det slutar inte här. År 2004 förespråkade Ahlmark krig även mot Iran med slående lik argumentation:

.. Krisen är akut. IAEA:s inspektörer har på plats undersökt centrifugerna. Tre EU-länder (Frankrike, England och Tyskland) förhandlar med regimen i Teheran om att stoppa utvecklingen. USA och Israel har slagit larm om att det snart kan vara för sent att hindra Iran att bli en kärnvapenmakt. Inom IAEA pågår en maktkamp: vissa länder vill officiellt fördöma Irans avsikter och därmed överlåta FN:s fortsatta agerande till säkerhetsrådet.

.. I augusti i år mötte jag många av de främsta israeliska experterna på Irans upprustning – officiella talesmän, fristående forskare knutna till landets universitet, specialister vid tankesmedjor och tidningar. Två slutsatser i deras analyser var slående.

.. För det första är tiden fram till ”the point of no return” (det vill säga när det blir för sent att hindra Iran att skaffa egna atombomber) troligen relativt kort. Man måste stoppa deras program nu eller nästa år för att hindra ett iranskt kärnvapen 2007-2008.

Slutmeningen i citatet ovan tål att upprepas:

Man måste stoppa deras program nu eller nästa år för att hindra ett iranskt kärnvapen 2007-2008.

Nu är 2008 snart gånget och lyckligtvis har inte Ahlmark fått sin vilja igenom. Numera säger till och med den amerikanska underrättelsetjänsten att Iran inte har något kärnvapenprogram. De enda som hävdar att detta är i praktiken mellanösterns enda kärnvapenstat Israel. Israellobbyn pressar för bomber och sanktioner mot Iran för att försvaga ännu ett strategiskt hot mot apartheidstaten medan en nyttig idiot som Per Ahlmark hejar på och belönas med att få en stiftelse i sitt namn.

              Per Ahlmark                                     Gata i Irans huvudstad Tehran

P.S. På broschyren till Per Ahlmark-stiftelsen kan även noteras vem som blir stiftelsens ordförande: mediemogulen Robert Weil, styrelseordförande för Proventus som hjälpte Bonnier att ta över TV4.