Tidningen Jewish Chronicle rapporterar att Storbritanniens premiärminister Gordon Brown blivit en “patron” till organisationen Jewish National Funds brittiska avdelning. Detta ger honom plus i kanten hos landets Israellobby.
En talesman för Brown motiverar att Brown blivit JNF-patron med att:
in order to encourage their work to promote charitable projects for everyone who lives in Israel
Detta är inget annat än en fräck lögn från Browns sida. Apartheidorganisationen JNF jobbar nämligen endast för judiska israeler. Mark som administreras av JNF i Israel får enligt israelisk lag inte leasas till icke-judar, vilket JNF skryter om på sin hemsida.
JNF-marken uppgår till drygt 13 procent av den totala i Israel, men organisationen har även stort inflytande över resten av den statliga marken. Palestinier stängs därmed i realiteten ute från lejonparten av marken i Israel, även om de är israeliska medborgare. Jonathan Cook har skrivit en bra artikel i ämnet här.
Nåväl, artikeln i Jewish Chronicle fortsätter med JNF:s reaktion över Browns beslut. Organisationen är:
very proud that Gordon Brown has agreed to become patron of JNF UK. This will enhance what is already a close relationship with the UK Jewish community, and help us progress in our tremendously successful campaign to bring new communities to the Negev.
Att man nämner Negev är ingen tillfällighet. Negev är nämligen föremål för en pågående etnisk rensning - hela 42,000 arabiska hem hotas att förstöras i byar som Israel förklarat olagliga. Över hundra beduinfamiljer har hittills fått sina hem bulldozade av Israel sedan årskiftet. För en månad sedan skrev den israeliska tidningen Haaretz en artikel med rubriken “ILA destroys Bedouin homes to make way for Jewish town”.
På 60- och 70-talen fanns det öppna och officiella israeliska program för att judaisera Galiléen. Nu är det alltså Negev som står på tur för apartheidstatens etniska planer. Planer som uppenbarligen Gordon Brown inte har någonting emot.
Brown med sin föregångare Blair Pojke vid demolerat hem i Negev
USA har förbundit sig att betala 200 miljarder till Israels militär under den kommande tioårsperioden. Alltså 200 000 miljoner, eller 200 000 000 000 kr - en astronomisk summa.
Detta kan jämföras med att president Bush utlovade 532 miljoner till palestinierna i sitt tal för ett par veckor sedan (alltså 0.27 procent av vad som nu ges till Israels militär). Dessa pengar var dessutom till största del sådana som redan utlovats men inte betalats ut.
USA ger varje år mer pengar till Israel än vad man gör till alla länder i Afrika söder om Sahara, Sydamerika och Karibien sammanlagt. Om man ser på biståndspengar per capita blir jämförelserna ännu mer chockerande.
Som om det officiella biståndet inte vore nog, så flödar mycket pengar från USA till apartheidstaten även genom indirekta vägar. Ett försiktigt försök till sammanställning av direkt och indirekt bistånd har gjorts här.
Man bör ha i åtanke att Israel knappast är ett u-land. Det är tvärtom en ultramilitant rasiststat som bör bojkottas och isoleras. Tycker därför synd om det amerikanska folket som får sina skattepengar kidnappade till ett ont ändamål.
Igår presenterades regeringsplattformen för den regering som, med Israels och Elliott Abrams stöd, tillsatts av Mahmoud Abbas i Palestina. Av många kallad en Vichy-regering.
Noterbart är att denna nya plattform för första gången inte hänvisar till den moraliskt och juridiskt självklara rätten att göra motstånd mot den ockuperande makten. Till skillnad från den legitima samlingsregeringens plattform alltså.
Att väpnat palestinskt motstånd har legal kombattantstatus slås fast av ett tillägg till Genèvekonventionen 1977 (punkt 4):
The situations referred to in the preceding paragraph include armed conflicts in which peoples are fighting against colonial domination and alien occupation and against racist régimes in the exercise of their right of self-determination [..]
Israel är en kolonial bosättarstat, ockupationsmakt och rasistregim på samma gång, så det är inget snack om saken.
Om Sverige var i samma situation skulle givetvis även svenskarna ha samma rätt, eller rentav skyldighet, att göra motstånd. Bloggaren fotolasse har tidigare tagit upp häftet “Om kriget kommer” där staten säger hur medborgarna ska agera i händelse av ockupation:
Motstånd skall göras ständigt och i alla lägen. Det är på dig det beror - Din insats, Din beslutsamhet, Din vilja att överleva. Vi ger aldrig upp.
Varje meddelande av innebörd, att motståndet skall nedläggas, är falskt. Varje angrepp mot rikets frihet och självständighet skall mötas med vapen. Varje meddelande att motståndet skall uppges är falskt. Sverige vill försvara sig, kan försvara sig och skall försvara sig.
Fienden får aldrig lämnas ifred utan skall ständigt oroas genom överfall mot staber, fordonskolonner, förläggningar, förråd m.m.
Varje meddelande om att mobiliseringen och motståndet skall avbrytas är falskt.
Abbas nya regeringsplattform förespråkar dock istället en “popular struggle against the Israeli occupation” med demonstrationer och politisk aktivism. Visst, demonstrationer kan vara en viktig del av motståndet, men att tro att Israel kommer börja uppfylla alla FN-resolutioner om palestinierna lägger ner sina vapen är oerhört naivt - rentav galenskap.
Om det inte vore för Hamas raketer skulle inte Israel dragit sig ur Gaza. Om det inte vore för Hizbollah skulle inte Israel dragit sig ur lejonparten av södra Libanon. Om det inte vore för den första intifadan skulle Israel ens erkänna det palestinska folkets existens.
Paralleller kan dras till Sydafrika. Om motståndet där hade begränsats till tysta demonstrationer hade vi sett apartheid och rasdiskriminering än idag. Nelson Mandela fick spendera 27 år i fängelse av den uttryckliga anledningen att han vägrade ta avstånd från den väpnade motståndskampen.
Vem vet, om de norska och franska motståndsmännens insatser under andra världskriget hade varit begränsade till “demonstrationer” kanske t.om. vi i Europa hade befunnit oss under ockupation än idag.
Jag tycker palestinierna ska vara oerhört försiktiga med att falla i interna stridigheter, men tycker ändå Tony Sayegh på bloggen Palestinian Pundit ställer sig en högst motiverad fråga:
What is the Penalty for Treason?
I Think That the Line Has Clearly Been Crossed
No One in Palestinian History Has Gone This Far in His Treason
Kathleen Christison, tidigare politisk analytiker för CIA, har skrivit en lång artikel som till stor del handlar om Elliott Abrams och hans inverkan på USA:s mellanösternpolitik. En uppgift som framkommer är hur Abrams personligen försökt övertala palestinska affärsmän att iscensätta en kupp mot den demokratiskt valda palestinska Hamasregeringen:
Immediately after Hamas won legislative elections in January 2006, Elliott Abrams, who runs U.S. policy toward Israel from his senior position on the National Security Council staff, met with a group of Palestinian businessmen and spoke openly of the need for a “hard coup” against Hamas. According to Palestinians who were there, Abrams was “unshakable” in his determination to oust Hamas. When the Palestinians, urging engagement with Hamas instead of confrontation, observed that Abrams’ scheme would bring more suffering and even starvation to Gaza’s already impoverished population, Abrams dismissed their concerns by claiming that it wouldn’t be the fault of the U.S. if that happened.
Abrams, som har släkt i Israel och förespråkar krig mot Iran, är en av nyckelpersonerna i utformningen av USA:s nuvarande mellanösternpolitik. Förutom att ha hetsat fram strider mellan Fatah och Hamas har han bland annat varit personligt involverad i utformningen av Israels apartheidmur. I en tidskrift utgiven av American Jewish Committee har han tidigare uttryckt önskemålet att USA flyttar sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem - en legitimering av Israels landrov.
Elliot Abrams till höger och Richard Perle (en annan Israel-firster) till vänster
Abrams och hans vänner brukar betecknas neokonservativa. Detta begrepp saknar dock i flera fall (som för Abrams) ideologisk betydelse, utan handlar mest om att sätta Israels intressen framför allt annat. En intressant artikel om neokonservatism och dess inflytande har tidigare skrivits av professor Claes Ryn i SvD.
En lista över de 50 mäktigaste neokonservativa politikerna har publicerats här av Adbusters, där det noteras att strax över hälften av de neokonservativa politikerna utgörs av judar. Dock ska poängteras att även icke-judiska neokonservativa som Rumsfeld, Cheney och Bolton i hög grad anammar en pro-israelisk politik.
En sak är säker: så länge som fanatiska sionister tillåts diktera amerikansk mellanösternpolitik så är skillnaden mellan USA och en rättvis fredsmäklare avgrundsdjup.
Som sagt har jag registrerat mig på Youtube. Laddar upp en spelning av Björn Afzelius, en mästare och hedersknyffel.
“Sången berättar vad som hände. Året var 1988, och Intifadan, det palestinska upproret mot den israeliska ockupationsmakten, var bara några månader gammal. När jag åtta år senare mötte den nyvalde palestinske presidenten, Yasser Arafat i Stockholm, tackade han mej personligen för min insats i Aten den gången. Få statsmän har ett bättre minne för detaljer än Arafat.”
Violinisten Nigel Kennedy, inför en spelning i Östra Jerusalem natten till idag:
I became aware of the Palestinian story while I was a student in New York. My girlfriend then was Palestinian, and, through her, I began to familiarize myself with and understand the problem even before the [separation] wall and the other atrocities. She had to return home every year or she would lose her citizenship, and, like it was for all of us students, that wasn’t exactly her thing. Then I understood that it was simply a way to harass the Palestinians and prevent them from studying.
And today, I was really shocked when I saw the wall here. It’s a new type of apartheid, barbaric behavior.
Xolile Nxu, sydafrikanska kommunalarbetarförbundet, under ett besök i Palestina förra veckan:
Israeli Apartheid is worse than South African apartheid. I cannot accept that the very people who were subjected to pogroms in Europe, who understand how it feels, are now doing the very same thing to the Palestinians that was done to them in Europe.
Som P.S. i min förra bloggpost nämnde jag en banner på Jerusalem Post, Israels mest lästa engelskspråkiga dagstidning.
Märker nu att denna banner bytts ut. Igår tog jag dock en skärmdump:
Bannern var gjord som en animation. Den kan ses i sin helhet här, tillsammans med andra rasistiska banners.
Sidan som bannern länkade till, Samson Blinded, förespråkar etnisk rensning av alla icke-judar från Palestina. Om palestinier, som konsekvent kallas araber, sägs bland annat:
“A Jewish state cannot afford Arab residents.”
“Arabs stay in Israel only because they can economically parasitize on Jews.”
“Israel only needs to arm the settlers and turn a blind eye to their actions.”
Siten förfäras även över att israeliska regeringar importerat khazar-ättade judar för att öka andelen judar kontra palestinier. Dessa anses sakna tillräckligt rent judiskt blod och sionistisk motivation:
“They brought half a million Slavs untainted by Jewish blood and a still larger number of Jews untainted by Zionist idea”
När israeler talar om judar med bristande judiskhet syftar man annars ofta på de etiopiska judarna, vilka jag skrivit tidigare om här. Dessa är utsatta för en omfattande diskriminering och bör enligt vissa behandlas lika illa som araber.
Att Jerusalem Post länkar till Samson Blinded är inte förvånande, man har tidigare förespråkat grov rasism på sina ledarsidor. År 2004 förespråkade tidningen mord på palestiniernas president Yassir Arafat och abortförbud för judar för att möta apartheidstatens “demografiska hot”.
EDIT: ändrade smärre sakfel efter tips från person i spamfilter
Den israeliska tidningen Jerusalem Post publicerade för några dagar sedan en artikel med rubriken “Hasbara in Muslim lands urgent”. Uppmaningen kommer från oligarken Alexander Mashkevich.
Då det är många som inte stiftat bekantskap med termen hasbara lånar jag en förklaring av termen från bloggaren Mark Elf, som är en judisk antisionist:
Hasbara, apparently, literally means “explanation.” It has a hallowed place in the zionist ideology and project because when your main allies profess values of democracy, liberty and the rule of law, support for colonial settlement, ethnic cleansing, relentless militarism and racist laws take a little bit of explaining. Hasbara serves notice on the would be zionist activist that settling in Palestine isn’t enough. You have to be prepared to lie for the war criminals you have chosen to support.
Vi i västvärlden är hårt drabbade av hasbara. Det finns israeliska lobbygrupper i stort i varje land och enorma ansträngningar görs för att få medierna att rapportera apartheidstaten Israels version av konflikten i mellanöstern. Detta genom såväl uppköp av medier som finansiering och påtryckningar. Många européer som besöker de palestinska områdena blir förskräckta över hur situationen egentligen är.
Hasbara riskerar nu sprida sig till tredje världen
P.S. Notera den rasistiska reklambannern längst upp i Jerusalem Post-artikeln. Om man klickar på bannern hamnar man på en site som förordar etnisk rensning av alla palestinier från nuvarande Israel såväl som Västbanken och Gaza.
Skämtteckningen i fråga handlar om den spanska prins Felipe och hans fru. Den kan ses här. Den är en satir över kungafamiljen och landets barnbidrag.
Högsta domstolen i Spanien har nu olagligförklarat teckningen och beordrat att numret av tidningen som publicerade den dras in. Polisen har skickats i räder mot tidningsförsäljare och tidningens redaktör har tvingats avslöja namnen på tecknarna. Alla inblandade riskerar två års fängelse.
Prinsen och hans fru
Inget av detta har dock diskuterats i bloggosfären.
När bloggaren Gudmundson i lördags ville visa sig modig publicerade han istället en särdeles ful teckning av profeten Muhammed (vem annars?) som en hund. Yttrandefrihet angavs som skäl.
Bland kommentarerna till Gudmundsons bloggpost finns Dimitri Vasserman, vinnare av årets sionistiska pris Hertzl Award. Vasserman har, likt förra årets Hertzl Award-vinnare, visat sig vara en islamofob och hyllade av naturliga skäl Muhammedhunden. Vasserman gjorde sig f.ö. känd år 2004 när han och Israels ambassadör utförde sabotage mot konstverket “Snövit och verklighetens vansinne”.
Nåväl, åter till den spanska teckningen. Israel-firstern Vasserman skiter naturligtvis i denna, men frågan är varför inte yttrandefrihetskämpen Gudmundson reagerar.
Den spanska teckningen är varken rasistisk eller gjord för att så osämja mellan etniska och religiösa grupper. Den är inte riktad “nedåt” mot en misstänkliggjord minoritet, utan tvärtom mot den högsta eliten. Som bra satir är.
Var är Gudmundson? Var är Bonnierpressen? Var är bombliberalerna? Var är Johan Ingerö? Många frågor men få svar.
Knesset är namnet på det israeliska parlamentet. I onsdags röstade man igenom en lag som förbjuder icke-judar att leasa eller hyra statlig mark som administreras av Jewish National Fund. Denna mark uppgår idag till drygt 12 procent av Israels totala.
Jewish National Fund, JNF, grundades i början av 1900-talet och var en viktig del av kolonialiseringen av Palestina. Genom köp samt avtal med britterna tillförskansade sig organisationen palestinsk mark.
Vid tiden för Nakban, den stora katastrofen, ägdes 7 procent av Palestinas mark av JNF och andra judar. Därefter skedde som bekant det stora landrovet och JNF fick administera delar av bytet.
Det har sedan länge varit förbjudet för icke-judar (oftast palestinier med israeliskt medborgarskap) att leasa denna mark. Anledningen till att Knesset nu tvingades rösta i frågan var att Israels justitiekansler tidigare ifrågasatt om rasismen verkligen var laglig.
Kontroversen började med en “nazistjämförelse” och inbegriper Keith Ellison, USA:s första muslimska kongressledamot.
Ellison har tidigare svurit sin trohet till apartheidstaten Israel, vilket man måste göra för att ha en chans i amerikansk politik. Tidigare i år besökte han tillsammans med andra kongressledamoter Israel.
Han är dock en kritiker av Irakkriget och Patriot Act. Dessa fenomen får man till skillnad från Israel kritisera, men på rätt sätt. Ellison gjorde misstaget att jämföra Bushs åtgärder efter 11 september med nazisternas kommunistjakt efter attentatet mot Reichstag:
Jämförelsen fick den israeliska lobbygruppen ADL att rasa. Man kontaktade Ellison för att få honom att ta avstånd från sitt uttalande. Man lyckades - i ett uttalande till AP sade Ellison:
“It was probably inappropriate to use that example, because it’s a unique historical event, without really any clear parallels,” Ellison was quoted as saying. He added that ADL staffers “thought any sort of comparison to the modern world we live in in some way diminishes the horror of the Nazi era….I told them I feel they’re right.”
Detta var dock inte tillräckligt enligt ADL:
“The response is not an apology,” Foxman [ADLs ordförande, min anm.] said. “Saying it’s ‘probably inappropriate’ doesn’t really deal. I’m looking to a much clearer acknowledgment that he’s sorry
Organisationen gav därmed ut ett pressmeddelande där man menade att Ellison visade oförståelse för fasorna Hitler och nazismen orsakade. Detta kommer förfölja Ellison under resten av hans politiska karriär - att hamna i konflikt med Israellobbyn är bland de största misstagen man kan göra.
Man kan dock fråga sig om inte konflikten var oundviklig. Eftersom Ellison är muslim har han varit under Lobbyns lupp ända från början.
Ellison Israellobbyn ADL
Att han är muslim ses även negativt på andra håll. En svensk bloggare beskrev nyligen hur han “reagerade väldigt starkt” över att en muslim valdes in i kongressen i det kristna USA.
Att 43 judar sitter i samma amerikanska kongress hade den aktuella bloggaren dock inga synpunkter på.
Marry Sparrowdancer sammanfattar läget för de strandsatta palestinier som vägras inträde till Gaza från Egypten:
Over 6000 Palestinian refugees from Gaza, including children, babies, pregnant women, the sick, the elderly, and unarmed civilians have been stranded on the Egyptian side of the Rafah border of Gaza for over one month now. Stranded in the scorching heat, they are without adequate shelter, food, or money with which to solicit help because the Zionist Israeli military regime decided to close the border passage between Gaza and Egypt.
Minst 30 dödsoffer har hittills skördats i hettan och de usla förhållandena. Gränsen stängdes vid Hamas övertagande av Gaza och det är okänt när Israel åter behagar öppna den. Stängningen har fått konsekvenser för import och export av exempelvis mat och bränsle. Affärer har tvingats stänga.
Detta, tillsammans med den allmäna bojkotten och Israels apartheidpolitik, har lett till katastrofala förhållanden i Gaza. En artikel skriven av professorer Augustus Norton och Sara Roy nämnde nyligen att:
According to the UN, a family of four must earn over $2 per day to stay above the poverty line. Because of the US-led boycott, the number of Gazans living in poverty increased from an already high 65 percent to 80 percent. Among West Bankers, the percentage of poverty-stricken rose from 30 to 55.
Tidigare uppgifter har gjort gällande att majoriteten av Gazaborna endast äter en måltid per dag. Redan vid skrivandet av Jimmy Carters bok Palestine Peace not Apartheid var situationen lik den i fattiga länder i Afrika söder om Sahara.
Detta till trots bör omvärlden kräva att de 6000 strandsatta flyktingarna omedelbart ska få återvända till Gaza. Som Sparrowdancer skriver:
Their reentry will be into the concentration camp of Gaza, but that is all they have. It is better than standing at the border and dying under the sun of exposure, dehydration, and starvation.
Gaza Människor väntande vid gränsövergången i Rafah
EDIT: Öppet brev skickat till västerländska medier: varför rapporterar ni inte om de strandsatta palestinierna?
4000 israeler vars föräldrar överlevt förintelsen stämmer Tyskland för terapikostnader. Sammanlagt har Tyskland betalt över 600 miljarder till Israel och organisationen Claims Conference i olika skadestånd för förintelsen.
Detta aktualiserar skadeståndskraven för en annan tragedi - Nakban. Enligt FN-resolution 194, som behandlar de palestinska flyktingarnas rätt att återvända, ska kompensation utbetalas av Israel för den egendom som gått flyktingarna förlorad. Israel har ännu inte uppfyllt FN-resolutionen, utan fortsätter tvärtom att trakassera flyktingarna.
Jag hittade följande citat på Internet, som jag tycker passar rätt bra:
Welcome to The Zion Zone - where second-generation Jews get paid while second-generation Arabs get slayed.
Jihad Nakhlah, arbetandes för nyhetsbyrån WAFA, skjöts i benet under en israelisk räd nära Ramallah. Under räden kidnappades tre palestinier och fördes bort, okänt var. De israeliska soldaterna orsakade också materiell skada genom att på måfå beskjuta palestinska hem.
Övrigt som hänt hittills under dagen (14:20)
judiska bosättare stjäl palestinsk mark nära Hebron
en skadad och en kidnappad under israelisk räd i Nablus
27-årig kvinna död vid den Israel-stängda gränsövergången mellan Gaza och Egypten
International Press Center (IPC) är klar med sin junirapport. Under månaden dödades 49 palestinier i sammanlagt 2380 israeliska attacker. 147 skadades.
Antalet israeler som dödades under samma period uppgick till 0.
Övergreppen fortsätter. Bilden ovan är på Emad Ghanem, journalist beskjuten förra veckan.
